klockan är 2 och jag hard bara börjat min natt känns det som, med juice är allt möjligt xD har väckt några gamla poalre till liv så man har lite att ta igen nu :P

   Det var länge sen man hade sånna här nätter då man satt uppe till 5-6 och bara allmänt snackade med folk ^^  sköj :P

Another town another place,
Another girl, another face,
Another truck, another race,
I’m eating junk, feeling bad,
Another night, I’m going mad,
My woman’s leaving, I feel sad,
But I just love the life I lead,
Another beer is what I need,
Another gig my ears bleed,
We Are The Road Crew

Another town I’ve left behind,
Another drink completely blind,
Another hotel I can’t find,
Another backstage pass for you,
Another tube of super glue,
Another border to get through,
I’m driving like a maniac,
Driving my way to hell and back,
Another room a case to pack,
We Are The Road Crew

Another hotel we can burn,
Another screw, another turn,
Another Europe map to learn,
Another truckstop on the way,
Another game I learn to play,
Another word I learn to say,
Another bloody customs post,
Another fucking foreign coast,
Another set of scars to boast,
We Are The Road Crew

you're my honeybunc, sugarplump pumpiumpiumkin you're my sweetie pie,

you're my cupcake gum drop spnicklumpnicklumsnore you're the aple of my eye. and i love you so, and i want you to know that i always be right here, and i love to sing these songs to you because you are so dear ^^

älska den sången mig har jag som ringsignal på mobilen som bara jonas ringer på:P får en alltid på bra humör^^ sen så blir det ju inte sämre på grund av att det är en liten flicka som sjunger den^^

http://www.youtube.com/watch?v=12Z6pWhM6TA

mig kan hela utantill :P stolt ^^

Hm... tja... vet inte om jag har skrivit det men mig har fixat biljetter till england, jonas verkade inte allt för glad över den nyheten, han tyckte att nästan 2 veckor är alldeles för lång tid och att jag borde ha frågat honom först och bla bla bla... inte alls kul.. liksom här lägger man ut 2600 på en resa och ska möta sin största skräck; att resa utan någon annan och inte veta vart man ska. jag vill ha kontroll och ha någon vid min sida som håller mig lugn, nu så kommer jag inte att ha det :S får ont i magen bara man tänker på det, och morsan gör ju inte saken bättre precis >> "hur ska du klara dig nu när mamma inte är med?"... blä.. mig behöver stödet från jonas för att fixa detta.. vet jag att han inte vill ha mig där så åker jag inte, fast att jag vet att hans kompisar liisa
(ja det ska vara två i;n hon är ifrån finland) och cammy vill ha mig dit så kanske man åker för deras skull... det är ju mycket pengar trotts allt, jag kan ju sova hos cammy isf xD

   Ne men det kändes inte alls bra att inte få något glatt besked över att ja kommer dit... förstår mig inte på jonas, förstår mig inte på mig själv... i ena stunden så vill jag ha all uppmärksamhet och vill för en gångs skull stå i centrum, men sen så får man skuldkänslor och känner sig ego för att man vill det. det känns som att jag alltid vill det... och så är en inombords dialog igång med för och emot min egoism... blä... jag fattar varför jonas inte vill vara med mig, den här hösten är något bland det värsta som har hänt, känslomässigt... blä men jag vill inte bli av med honom :/ eller? nää mig glad med honom eller?

ah.. hatar att tänka så här mycket... jag tänker för mycket och jonas tänker inte alls... det finns ingen balans alls

Mig vill bara bli älskad för den ja är, kramad och få känna mig sådär speciell och trygg igen :/ kommer nog inte att få det på ett tag... hans blick var kall som is under hela jul och nyår... ville inte vara med mig... och när jag frågade om när han kommer att säga att han älskar mig så sa han något datum om dryga 200 år... mig saknar det som vi hade, den där stormande förälskelsen som gjorde att man trodde att man kunde erövra världen, man hade hopp, drömmar, man var oövervinnerlig och självförtroendet fick sig ett rejält uppsving "tänk att någon kunde välja en så ful och äcklig människa som mig" nu känns det mera som att man inte är värd att älska längre, man behandlar inte de som man tycker om så som jag har gjort under hösten... det var ju rent vidrig... visst jag är fortfarande lika svartsjuk men nu har jag fått en riktig varning att om jag inte passar min tunga så kan jag förlora det mest värdefulla i mitt liv :/ mig göra vad som helst för honom, mig till och med bekämpar mina värsta fiender varje dag... godis, folk och så nu att resa... ibland får man de där ego tänket igen " jag bara ger och ger, men vad får jag tillbaka" men då påminner jag mig alltid om att jag är inte värd att få något tillbaka, så elak som jag är :/mitt liv är nästintill förstört, och det är mitt fel. jag brukar pajja saker men inte så här illa, det brukar ju liksom lösa sig efter hand men detta kommer att bli jobbigt.. hur ska ja kunna övertyga honom att jag ångrar alla de hårda orden? det har jag alltid gjort efter det att jag har sagt dem, men man kan inte göra något ogjort.

   Jag har bara (och är) varit så frustrerad på att han aldrig fattar, och jag vet inte hur ja ska få honom att förstå... jag känner mig ensam, jag är svag, jag är värdelös och jag behöver honom för att känna mig värd att ens få leva.

visst i skolan är jag alltid den pratigaste och den spralligaste, ingen tror väll där att jag har världens sämsta självförtroende, de har de aldrig trott... men jag har aldrig känt mig värd att leva förens ja träffade jonas, liksom.. jag betydde äntligen något för någon, äntligen så var det någon (utomstående) som skulle bry sig om jag dog. den känslan, att veta att någon bryr sig om en.. obeskrivligt härlig, och jag vill tillbaka dit. jag vet att jag alltid går honom på nerverna med att aldrig tro på mig själv hur mycket han än tjatar om det... men det är ju kvantitet som gör kvalitet, de stunder som ja känner mig som svagast så tar ja bara fram orden från honom och så orkar jag en stund till.

men vad ska ja göra om han drar? och hur ska ja kunna leva med vetskapen att det var jag som stötte bort honom i mina försök att hålla kvar honom Oo?

vad ska ja ta mig till? världen är upp och ner med flera loopar.... mitt liv är som en berg och dal- bana och jag vill stiga av... för att rädda jonas, han ska inte behöva stå ut med mig mer än vad som krävs :/

   det kanske är förmycket begärt att få prata 4ggr i veckan? Oo

   Eller är det för att ajg pratar för mycket, han har antagligen inte tid.. för många fester och pubbar att gå till... ah... se nu är vi där igen, smutskastningen.. jag vet att han går på många fester, jag vet att han har kul. medan jag sitter här och dör av tristess... men ska ja då ta ifrån honom hans glädje bara för att få känna mig bättre själv? han berättar ju inte ens saker för mig längre bara för att han vet att jag kommer att explodera :och det är inte bra.. bara ego...

   Men liisa och cammy tycker att han bara använder mig som dörrmatta Oo mig tycker att det låter konstigt men men... 

   Jag pratade lite med cammy om jonas och hon berättade om när jonas  trodde att jag hade gjort slut med honom. (jag hann dock aldrig fråga om han var ledsen, vilket jag fortfarande inte tror att han var) iaf, så sa jag att jag tål mycket men inte att han säger att han inte saknar mig, då svarade hon med att jag inte ska tåla något alls Oo det hade inte hon gjort iaf. men liksom... att jag hämtar saker eller nått det är ju inget Oo liksom, det hela bygger ju på tjänster och gentjänster så jag ser inte det som något konstigt, jag är ju så van vid det ändå oO 

   det enda jag begär i gengälld är att bli älskad och uppmärksammad, liksom att han visar att jag faktiskt betyder något, att jag är värd något. är det för mycket begärt? ö.Ö? mig vill bli älskad igen... känns mig viktig... jonas, kom tillbaka.. min gammla jonas, han som gillade mig ;( 

bajs... blä... mig vill bli älskad, mig vill känna mig speciell igen... mig vill få tillbaka mitt självförtroende... mig vill ha tillbaka min jonas ;(

Tja... nu har det gått ett tag sen ja skrev igen >> men det är för att vårt eternet eller hur det nu stavas är nere. så jag tvingas att använda den gamla bärbara datan och dessutom dela den med farsan så den lilla tid man har vid datan går till att söka efter lägenheter, utbildningar osv.

   Sen så har jag fått en ny tid nästa vecka för uppkörning :D och givetvis så tar de ut 2 extra lektioner av mig bara för att tjäna pengar >> morr

Har inte pratar med jonas på flera dar nu, saknar honom... hans mobil är död och han har ingen laddare förens han kommer tillbaka till england så det är bara att vänta :/

   När ja var hos honom så tog jag en av hans srmband och lite annat som han ansåg som skräp (mig greppar efter hamlstrån) vet inte om det är för att minnas, eller för att plåga mig själv O,o

    Liksom, jag läser gamla sms som förr fick mig på bättre humör för att det kändes som att det var han som sa dem, men nu så känns det bara fejk... jag vet ju att han inte menar det om han skulle säga det nu... han gillar mig ju inte ens längre, och jag vet att det är mitt fel. Men jag kan inte göra det ogjort och jag vet inte hur jag ska fixa detta... mig kan inte tänka sig ett liv utan honom... liksom man blir ju varm inombords när man pratar med honom, man blir glad och när man träffar honom så är man ju alltid glad inombords. sen så går det ju inte en dag utan att man saknar honom och man vill ju bara vara med honom.. är man inre kär då? liksom, jag vet inte om någon kan förstå.. men den känslan ja hade över jul, med att jag bara älskade honom och bara ville vara med honom, och då bli avvisad... det var hemskt, är fortfarande... förr var det ju ok att vara förälskad i någon som inte ville vara med en, men nu.... det är outhärdligt, det är något som ja knappt önskar min värste fiende skulle få genomgå. det är inget som någon någonsin ska behöva få känna :/ men hur ska ja få honom att förstå?

hur ska jag få honom att förstå att jag älskar honom och inte kan tänka  mig ett liv utan honom? hur ska ja få honom att förstå hur mycket han har (och fortfarande gör) sårat mig?

hur? det känns som att jag har prövat allt....

Älskling, kom hem...

Nu är mitt huvud riktigt mos Oo suttit och kollat på flyg/båt och tåg resor till england hela dan Oo! tror att ja har hittat en rutt som funkar någorlunda nu äntligen det tog bara dryga 4½ timme >>

   Och nu så ska ja ge mig in på att söka lägenheter också _ _' jobbigt värre detta alltså... speciellt när allt kostar så jävla mycket oO! en bostadskö för 45 dagar kostar dryga 700 spänn :O liksom jag har inte råd med det Oo! och jag visste att det skulle vara svårt näst intill omöjligt att få en lägenhet i sthlm men det ser ännu värre ut nu Oo man hittar ju liksom lägenheter som man kan tänka sig och så har man platts 500 i kön! bara för att folk som har köat den 1995 står före en Oo liksom vad har de gjort under de senaste 14 åren? bott på gatan Oo?

lite smått frustrerad över detta... sen så vill ja ju ha kök och drömmen vore ju om an kunde få bo i jakobsberg^^ nära till polarna:P men det är väll inte att tänka, dels så verkar det inte finnas några lägenheter där och dels så är det dyrt... men det är faktiskt väldigt varierande... en del studentlägenheter kan kostar minimum 4500/mån med kokvrå. medan en annan lägenhet med kök kostar dryga 300, jag hade ju för mig att studentlägenheter kostar mindre än vanliga OO är inte det själva idéen liksom? att de fattiga studenterna ska ha det lite billigare så att de kan överleva? för ska ja på ett bidrag på 7000 betala 4000-5000 i bara hyra så blir det väääääääldigt knapert med övriga räkningar, månadskort på sl (700) och böcker... sen så tillkommer mat, hygienarticklar och kläder... det är omöjligt O_o!

varför kostar allt så mycket för? Oo

aja jag har iaf en backup ifall ja inte skulle få en lägenhet innan skolan börjar, mig kvartar hos johan moahhahahaha xD

jonas verkar inte riktigt veta vad han ska göra när han kommer hem igen, men han har ju ett hem i sthlm. det har ju inte jag :P så om ja inte får någon lägenhet så är det ju kört :O

det är mycket att tänka på.. och ovanpå detta så kommer körkort, skola och högskoleprov och att ens få komma in på universitet. det är ju också osäkert Oo kommer ja inte in så har ja ju en lägenhet men inget jobb... kanske borde söka på det med bara för att ha en backup liksom.... maaaaaa mig inte vilja bli vuxen >.< det är jobbigt att tänka på allt

blä, mig vill ha min jonas här... mig vill ha kram >.<

Mihi, mig glad^^ Jonas är visserligen i barcelona, och jag har kuggat... men idag så ringde han mig frivilligt ^^ han ville prata med mig^^ känns riktigt bra:P

Det är liksom något kontigt med jonas... jag vet inte vad ja ska göra med honmo och jag vet inte vad ja ska göra utan honom Oo liksom när jag är med honom så är jag alltid glad inombords, visst jag är som gollum i sagen om ringen men ändå Oo jag är glad och känner mig inte lika ensam inombords 8ibland) som ja alltid gör annars.

   Är liksom omgärdad med väner men känner mig ändå lika ensam, och det gör jag inte alltid med jonas. Visst nu under julen så var ja ju extremt ensam och så men ändå  generellt sett så känner jag mig inte ensam med honom. 

   Och så är det när man pratar med honom, man blir alltid lika varm inombords, samtidigt så vet jag inte vad ja ska göra utan honom, under julen så var han väldigt avvisande på grund av hur jag har varit under hösten. och det kan jag förstå, jag skulle heller inte vilja vara ihop med någon sådan person...

men... men... vad ska ja göra utan honom? jag lär ju inte hitta någon ny precis, och det går ju inte en dag utan att amn vill prata med honom, man vill krama och bara få vara med honom. saknar honom alltid, så nu under jul när han avvisade mig var det som att dö inombords. den enda människa på denna jävla planeten som man faktikt har brytt dig om och som man inget heller vill än att få komma nära vill inte varta av en :( det känndes inte alls bra... men nu är det lite bättre iaf, han är i barceona och har sina äventyr och jag sitter fast här.. han verkar trivas bäst då, när han är själv och känner sig stor :/

   Det är så svårt att få honom att fatta att jag också vill vara med, men han vill inte ha mig med... allt är en enda soppa...

   hittade föresten ett sms från honom som ja fick för ett år sen "saknar dig älskling jag önskar att jag kunde vara hos dig mycket mer :-) älskar dig så innerligt mycket! bara din jonas :)" tror inte riktigt att de orden gäller längre... det är nog snarare "kan du inte lämna mig ifred ett tag så tar vi det sen om några år när jag har lekt av mig" ... aja vi får se... ingen fattar varför jag fortfarande är ihop med honom men som sagt, jag älskar honom och kan inte tänka mig ett liv utan honom, även om han verkar ha vant sig riktigt bra med tanken på ett liv utan mig :(

livet är pest med sina små lyckopiller som gör att man fortsätter denna galenskap, och idag så var det att få prata med jonas^^ känns alltid lika bra att få prata med honom och det går mig alltid lika ledssen att säga hejdå :(

It's always when you're about to loose it that you realise how much it means to you...

Ooooh har inte skrivt här på evigheter nu xD

Men det har ju varit jul så  allt är väll förlåtet hoppas ja (A)

Mig var i alla fall uppe i stockholm över jul och nyår (har dessutom bestämt mig för att flytta dit nu) och har pratat med jonas om hur vi ska ha det. Eftersom jag har varit så arg och gnällig så vill han inte riktigt vetaa v mig, samtidigt som han vet att ja faktiskt kan vara rolig ibland. 

   Så det tog mig dryga 1½ veckas gullande innan han ens tog på mig Oo känndes väldigt konstigt eftersom förr har man ju varit helt över varandra när man ses och nu så ville han inte ha mig där :(

   Men men, tiden gick och tillslut så sa vi att vi kunde försöka igen, jag skulle vara snällare och låta honom vara :/ inte så lätt när man under hela julen har fått reda på en massa nya saker som jag anser en flickvän borde få veta >.< visst jag blir förbannad och det är ju just därför som han inte har sagt något men i alla fall! :O

   Han har förändrats så... han ser det til ldet bättre med att hant ar hand om sig själv, och jag till det sämmre eftersom han inte bryr sig om någon annan än sig själv _ _ det är verkligen som en annan person, men mot slutet av lovet så var han nästan normal igen^^ inte alls gosig eller nått sånnt, men han klankade inte ner på mig lika mycket. Sen så fick ajg träffa några av hans komipsar från england (tjejer va klart) jättre trevliga och inte alls något hot mot mig, så detta halvåret blir nog mycket lugnare^^ annars så behöver ja bara påminna mig om att jonas sticker om jag är jobbig, och jag vet inte vad ja ska ta mig till utan honom. Jag vet att den underbara person som jag blev kär i finns där under någonstanns. Det gäller bara att locka fram honom <3

Så julen har inte varit så lyckad, inte nyår heller.... och inte blev det bättre när man kom hem... då hade man teoriprovet som gick bra men uppköringnen sket sig... och det känns så orättvist, jag har pushat min kompis med att ta lektioner, plugga och så. hon har nästa inte övningskört alls. och hon fixar det!! :O hon är ju inte ens intresserad och jag som verkligen ville ha det måste vänta ännu en månad för nästa uppköring :O fatta en hel jävla månad till men den jälva ickefungerande kollektivtrafiken och alla jävla skrikiga små skitungar :O jag står inte ut... mig vill hänga sig, allt är påväg ner... och ovanpå det så är jonas och hans englandskompisar nere i barcelona och roar sig _ _ blä... mig behöver choklad>> men ja lovade jonas att inte äta godis och gå ner i vikt, för bådas skull. Han hade för sig att hans kulle gå på någon banan diet Oo låter helskumt och som vanligt är jag helt emot extemdieter >.< det är inte bra för kroppen, man ska äta allsidigt men lagon mycket Oo

Vad ska man ta sig till... man duger inte till nått... eller jo, att se till så att alla andra verkar mycket bättre i ens närvaro _ _ om nu det kan räknas som något >>

   Dessutom så lovade jonas att han skulle vara inne på skype idag, tror ni att han är det? nä, självklart. Jag är nog den mest lättlurade personen som existerar :/ blä

Ne nu så ska ja sätta mig tillrätta i soffan, äta något gott och kolla på komedier så att man blir glad för en stund :P

peace out!