vet inte om ni har läst artikeln i aftonbladet om den gamle gubben som gav bort en lott i present, som sedan visade sig vara en vinstlott och vill då ha tillbaka lotten och pengarna.

   Dels så anser jag att det är ju en present, man har gjort ett aktivt val att köpa en lott men den chans till vinst och sedan valt att ge bort den. Då kna man ju inte komma sen och kräva tillbaka presenten bara för att sen var bättre än man hade trott. Sen kna man ju som vän till många anse att, anser inte han att hans vännina är värd de pengarna? är man en riktig vän då?

Verkligen... tiden bara flyger iväg, hade inte en tanke på att det var ÖVER ett år sen jag skrev här...

Har bara liksom inte haft det behovet av att skriva av mig som jag hade när jag startade bloggen för fyra år sen.

   Jag startade den främst för att kunna skriva av mig när Jonas bodde i england jag var kvar här i sverige, i min enfald trodde jag ju att han skulle vara intreserad av vad som hände mig här hemma i min vardag. Men han var ju inte så gammal han heller så det var ju fester som lockade mer än en gnatig svartsjuk 18 åring som inte hade gjort något annat i sitt liv än åkt skolbuss :/

   Det är först nu man känner liksom att man har börjat växa till sig och mogna lite, jag erkänner ju lite motvilligt att man har en bit kvar innan man kan bete sig fullt ut vuxet, men lite mer mogen än andra 21 åringar är jag allt. Jag planerar mer måltider och fokuserar på allt annat här i livet än fest och sprit. En normal helg för oss är ju att han sitter vid datorn och jag framför tvn. xP är det någon film så sitter han också där en stund, men det känns oftast som det är mest för att det är för min skull, och inte för att han faktistk vill se. men wtf, jag tar det jag får. Han sätter sig vid tvn sen och tittar på serier fårn USA som jag inte finner något intrese i och då sitter jag vid datorn istället.

I övrigt har det inte hänt så mycket här i livet.... ännu ett år har gått och snart  är jag klar med utblidningen, dokc vet jag inte om jag ska gå vkar och ta en master eller börja jobba. Lön hade ju inte varit fel ^^

Nu i sommar jobbar jag i kassan och har heltid, alltså inte så mycket tid över till familj eller vänner. Dessutom så jobbar jag varje helg uton en lördag i juli :S go  lön men det har ju sitt pris i att jag inte kan vara med någon, då de är lediga på helgerna men inte jag. Smått tråkigt.

   Man har ju alltid föreställningen om att nu kommer jag ner till västkusten igen och allt kommer bara att bli fest, en massa vänner och sena sommarnätter. Men icke, det är nog det sista jag hinner med i sommar. och då tänker man "ah! när jag komemr tillbaka till sthlm så ska jag gå ut!" inte det heller, då finns det inga pengar till det eller någon att gå ut med. Alltåd är det något >> och samtidigt så vill man ingå i "normen" för 20 åringar om att vi "ska" festa och tappa hjärnceller för att sedan hitta dem igen när vi fyller 30 _ _'

    Skit samma, ifall jag inte festar bort några hjärnceller nu så slipper jag hitta dem igen och kanske till och med har några fler än de andra? vem vet.... det blir bara lite svårt känner jag med erfarenhets biten, livshistorian och sånnt som man ska förpassa ner till nästa generation...

Jag vet att ajg ligger långt före de flesta unga med att utan att planera för att skaffa barn de närmaste 6 åren så tänker jag ändå på att skaffa mig mycket erfarenhet och viljan till en intressant livsberättelse finns där, bara inte ekonomin för det :( det skulle vara coolt att resa jorden runt, vara i australien för typ 1-2 månader, resa geom hela amerika och ha en hel repertoar med berättelser som man kan berätta för barnen. även ge vidare den erfarenhet som man får och varningar m.m så att de inte gör om samma misstag eller är mer vaksamma på vissa saker.....