jonas säger att han vill ta en "paus" i förhållandet... och vi alla vet ju vad det betyder... göra slut _ _

   aja, ok... jag har antagligen varit lite för mammig och tjatig, jag kan förstå det... men ändå O.o

men wtf, det var kul så länge det varade^^ och man har ju fått aningen mer erfarenhet än innan ;)

dessutom verkar det som om det bara är jag som saknar honom och att han inte saknar mig, han säger det aldrig iaf... och när man frågar om han känner sig ensam så är svaret bara "klart att jag gör, det bor ju ingen annan här" det är inget man säger till sin flickvän >.< det är sårande ;(

   visst han säger att han älskar mig, men det är ju bara ett ord... hur ska ja kunna veta om det saknar innebörd eller inte? visst man kan lita på honom men när han aldrig säger det frivilligt? utan att jag säger det först, eller för att jag har varit arg/ sagt att jag inte litar på honom så att han ska övertyga mig... jag vet inte vad jag ska göra längre... är bara trött på att gråta över något som inte exiserar....

    jag har en inramad bild på honom och just nu så åker den upp och ner som en klaffbro... eftersom det varierar från dag till dag hur han är... i söndags var den nere, i måndags kväll var den uppe och ikväll åker den ner igen....

   på tal om ikväll, han ska ju ut på krogen nu... aja jag får inte vara orolig, inte fråga något och bara släppa taget, enligt honom... inte det lättaste _ _ enligt hans beskrivningar av situatinen i england har han sin livs bästa tid just nu och tänka sig... jag är inte delaktig ;( ett sammanträffande? knappast _ _

jag trodde faktiskt att vi hade en framtid men tydligen inte, jag är inte unik i den frågan om  "kärlek vid första ögonkastet" allt var bara en stor bluff... visst han gillade mig säkert i början, det syntes^^ men sedan har det mattats av och de allt fler bråken har liksom dragit oss isär... det brukar ju bli så, och de i min klass undrar hur jag orkar vara med samma kille så länge, men allt går ju in i vardagen ändå O.o

   visst jag har mina rejäla humörsvängningar och just nu är jag väldigt ostabil, och kan säga saker/överreagera för minsta lilla. Men vad ska ja göra åt det? sluta med p-piller? skylla på pms? eller helt enkelt bara bli eremit så att jag inte sårar någon mer O.o

mig sakna trollfreck, dahniel... jag var hans mästare och vi var alltid där för varandra.. så bra polare som det bara går att bli över nätet i princip... men sen ja träffade jonas så har jag helt enkelt slutat att vara ute och nu så är så gott som alla de gammla polarna borta... trollfreck har inte svarat på något mail eller chatt... synd att jag inte vågade ta hans nummer förut, jag skulle verkligen ha behöft honom nu... han fick en alltid att kikna utav skratt^^

   det enda jobbiga med honom var att han var (möjligen är) så jävla deppad, klarade inte av något själv O.o men annars var han rätt ok^^

   har kvar alla hans bilder, han är grym på att rita på datanxD jag fixar det inte alls:P fast jonas klår honom med sina 3d program :P

ne, ja orkar inte med detta mer... *andas* ... så, dags att dra ut på nätet igen och ragga på nytt, har jag lyckats en gång så ska jag nog fan lyckas igen >_<

dessutom funderar ja på att dra till arvikafestivalen i sommar, jag och några polare:P kan bli kul^^ fast då får man ju se om man kanske kan ha råd med att bo på vandrarhem istället för tält xD även om det förstör lite utav stämningen >>

avslutande citat: "vänner kommer, vänner går- lika ensam man ändå står"

var på torp i eftermiddags och införskaffade presenter^^ det blev faktiskt lyckat^^

fixade lite spex saker också moahaha (6) xD sedan får vi se hur folket reagerar när de får dem^^

har inte så mycket mer tt säga, det är liksom back to basic igen O.o vardagen kommer tillbaka och allt går in i sin lilla trall...inte så kul och varje vecka bävar jag för torsdgen, för vad jag måste tvingas att utstå med, eftersom jag inte vet vad för sorts mat det bli osv... blir nog inte kvar där till våren>>

pratar med jonas över skype^^ mihi mig glad

han hade bara inget internet, eller tele... men han hade köpt en skype tele idag^^ mig glad :D världen är i pärlemor och guld igen :D

jag har inte en aning om vad ja ska hitta på nu... har massor med läxor men kan inte koncentrera mig, spore börjar bli tråkigt... har helt enkelt inte lust att göra något... och jonas har fortfarande inte svarat på varken mail eller skype.... men va fan, varför ska ja bry mig om honom när han inte bryr sig om mig? dags att gå vidare

livet är långt sägs det och just nu känns det som om man står och stampar på precis samma ställe...

undrar varför det är så egentligen, först känns det som att man bara trampar vatten, sedan woooosh kommer det en störtflod och allt händer på en och samma gång O.o varför kan det inte hända lite jämt?

fan, jonas har inte ringt än (via skype) han lovade.... jag vet att det är mycket att göra första dan men ändå... jag vill ju veta om han ens lever >.<

   jag visste att det skulle bli såhär.... jag sitter och längtar och han bara roar sig... blä... hata världen, hata livet, hata alla >.<

pallar inte mer.... försöka gråta tyst, fast att man vet att de andra vet att man gråter... försöka hålla modet uppe och vara en "stor" flicka, kunna klara sig själv.... fixa allt själv... det är som de säger; människan är ingen ö...

ne fan, nu orkar ja inte grina över honom mer... dags att gå vidare, ordna med sitt eget liv... hur nu det ska gå till _ _

det är ju liksom inte det att man inte har hört av honom, det är just det att han lovade ;(  OCH LÖFTEN SKA MAN HÅLLA, speciellt när man är i ett annat land.... är ett mail för mycket begärt? ;(

... det är ju först nu som man faktiskt börjar förstå att mobilen inte kommer att ringa, och att när man svarar så hör man "hej älskling" på ett jävla bra tag nu, kommer att sakna det :/

   visst är det underligt, att när han bodde här så var det inget speciellt när man ringde, ibland till och med lite irriterande... men nu är det ju det som man kommer att sakna mest av allt ;( jag har för mig att det är just de sakerna som man stör sig på hos personer som gör att man minns dem, det är ju alltid så att när någon typ har gått bort ellre så, så är det alltid de sakerna som man irriterade sig på som man saknar O.o konstigt

   undrar egentligen varför man reagerar på att han har åkt först nu, jag har ju vetat att han ska åka i drygt ett år och datum i några månader... men ändå känns det som om man vill ropa ut en landssorg bara för att han är borta... tänk då dem som förlorar barn... de måste ju ha det ännu värre,min kommer ju tillbaka iaf:/ även om det inte känns så just nu... man blir lätt deppad när livet tar en lite oväntad vändning och ingen finns där för att backa upp en O.o det är nog därför som jag har gömt mig i spore den senaste veckan, bara för att glömma att han är borta ;(

   jag trodde faktiskt inte att det skulle vara såhär jobbigt när han började prata om resan förra hösten, jag var naiv nog att tro att det var väll inget problem^^ han åker och har kul, jag lever mitt liv, så får man se vad som händer sen... oj vad fel ja hade O.o detta är ju jätte jobbigt.... vet att ja har skrivit det förr men det känns faktikt som att han har typ.. dött eller nått, bara försvunnit... sorgligt nog, det tycker nog alla i hans närhet, kul för honom och man är glad för hans skull, men samtidigt kan man inte låta bli att vara lite ego och vilja ha honom kvar här ;(

   kan bara inte sluta att tänka på "undrar vad han gör nu" känns hemskt att inte veta något, att inte få vara delaktig... inte få vara med ;(

   det svåraste är nog att gömma tårarna för morsan, hon ser ju allt >> och hennes "tröst" gör ju bara saken värre >.< ne "bra man rå'r sig själv" heter det, så det är väll det man får ta och göra då...

mjo... nu sitter nog jonas på flyget redo för att lyfta... känns lite ensamt att inte kunna prata med honom över tele längre, utan måste använda datan... vilket resulterar i att man inte kommar att prata lika mycket, inte heller lika ofta.... känns faktiskt väldigt konstigt, med tanke på att vi har pratat med varandra exakt varje dag i över ett år nu, sagt god natt och allt sånt... det blir ju liksom så att säger man inte god natt, så kan ingen utav oss sova.. det känns som att man har glömt något O.o

   aja, jag ska iaf försöka (med betoning på föröska) att hålla mig borta ifrån godis osv, men det är inte det lättaste nu som jonas har fått mig socker-beroende>> förr ville jag aldrig ha godis och nu är det ett konstant sötsug _ _

jobbigt värre eftersom man är en sådan där person som knappt kan titta på en gottepåse utan att gå upp tre kilo >.< aja, iaf... jag ska försöka att gå ner i vikt, träna lite... blir väll mest att gå ut och gå men iaf, det är ju bättre än inget^^

   vet värsta är nog att man undrar om tiden kommer att räcka till, har mycket i skolan och sista året är ju det viktigaste liksom :S måste prestera bra + fixa körkort >>

   detta kommer att bli ett jobbigt år _ _ ingen jonas, en massa plugg och jobbiga körskole timmar blääääää :( känns som att man sitter fast i klister >>

   men nu ska jag nog käka lite mer druvor och spela spore, ett underbart tidsfördriv eftersom man slipper tänka på allt det jobbiga i vardagen^^

http://www.youtube.com/watch?v=_li5MCbIKro&feature=related

ännu en harry potter comedy^^ nu med the chipmunks:P funny^^