blä.. vaffö måste jonas alltid vara så dum?

 visst han hade huvudvärk igår.. buhuhuhuh stackars dig då, det har du ju inte alls alltid _ _' och du blir ju inte alls alltid lika gnällig och tjinkig på allt _ _ nääääää det rä såååååååååååååå synd om dig, ja var elak mot mig, jag förtjänar det visst jag vet .... 

men ändå... detta funkar inte... han.. vi.. jag glider mer och mer ifrån honom... jag får bara mindre och mindre lust att vara med honom, han liksm bara existerar och ska vara där för det har han varit i 1½ år nu så man är van vid de. och det skulle kännas så konstigt ifall det ändrade på sig O.o

 visst jag vet.. jag tänkte i samma banor för ett år sen, men det gick ju bra eller hur? och i höstas så ville han inte ha mig men då böna och bad jag om att han skulle ta mig tillbaka. och nu som han har så verkar ja ha tröttnat O.o jag vet inte.. det är kanske för att jag har kontroll igen och för att jag har makten att säga att det är slut, eller om det är för flytten som jag skyller på honom... jag vet inte, men ja känner mig inte lika dragen till honom längre.. utan han är lika naturlig som familjen, bara finns där liksom... man tänker inte på det... 

vet inte.... jag funderar för mycket.... eller är det att jag funderar för lite som gör att det blir så här? O.o att vi inte tar upp vissa saker utan bara låter det vara och ignorerar allt? jag vet inte.... jobbigt.... 

ahhh orkar inte... varför måste allt vara så jobbigt? jag vet inte om jag lever mitt liv till fullo eller bara tar den enkla väge.. liksom... skulle ajg bli lyckligare med någon annan eller ska ja stanna av ren lättja? O.o är detta menat för mig? eller är jag ämnad för någon annan? jag vet inte... jag vill veta... alla säger ju hela tiden att man inte ska slänga bort sitt liv, varje dag känns som en bedrövelse om jag inte har gjort nått.. liksom, är detta det bästa för mig? är detta hur ja lever mitt liv till fullo? är jonas ämnad för mig eller blir jag lyckligare med någon annan? jag vet inte... jag vill veta innan det är försent så att säga :/ 

   sen så kommer ju aspekten in med.. har jag inte roligare om jag slutar att grubbla på detta? jo det ahr ja ju självklart, det fattar ju alla.... men är detta verkligen hur jag lever mitt liv till fullo, hur jag tar vara på möjligheterna, hur jag förverkligar mig själv... liksom... 

    det tjatas ju så mycket om det över allt "så här gör du för att uppnå det.. det...det..." men liksom... hur ska ja veta vad som är rätt för mig?  hur ska ja veta?... :( mig vill att det ska bli rätt, jag vet inte för vem men jag vill att det ska bli det bäst... och blir det de med jonas? jag vet inte :/

Har vart i uddevalla idag med några polare... en mycket märklig dag:P

vanligt strosande och förlöjligande av affärer och sen lite dragracing med en 240 ;) lol mig tog dem^^ inte så mycket att skryta med kanske men det var kul maha :P

det är en länga där det är ca 3 rödljus, och vi hamnade breve varandra i alla dem, och i första så tog ja dem med vilja.. i de två andra så lät aj dem komma före en bra bit, men de körde så långsamt >> men vi ahde aif en kul lek i tunnlaran. de låg framför oss och blinkade med bromsljusen, jag blinkade med helljusen. sen så blinka dem med varningsblinkersen och jag tutade, de tutade tillbaka och så vinkade vi när vi körde om varandra :D haha det var sååå kul xP dock hann jag aldrig se efter om de såg bra ut så jag behövde ha koll på stadstrafiken >> typiskt va? ;)

 men det var kul iaf^^

sen så kommer man ju hem och genast så ärmorsan på en med "har du ringt? har de mailat dig? hur går det med det.. det..det.. blablabla" morf

ne jag glömde att ringa till olika företag i morse för att kolla om de har fått mitt mail om en ansökan om sommarjobb... jag har inte fått tag på någon lägenhet och lär inte få tag på någon heller inom det närmaste åren.... jag har inte jgort läxorna ännu... eller ja, nu har ja ju gjort ännu en så då har jag bara en kvar xP  men ändå >>

sen så måste man ju planera lite inför florence "kidnappning" eller ja... helt enkelt bara synka alla så att alla är med på noterna så att säga, de vet när var och hur liksom.. det är ju ett projekt för sig.. + att jag ska baka och fixa med tårtan inför lördagen >> hm.... tja det löser sig^^

hoppas bara att jonas kopplar in telen snart så att man akn få prata en liten stund med honom, gillar inte riktigt att ha så exakta tider men vad ska man göra... det känns bara så konstigt att ha suttit i soffan i några timmar sen så plöttsligt går man därifrån O.o de andra gör liksom saker vid 7-8 så att de kan se på saker sen, så alla i familjen sitter ju liksom vid tven nu utom jag för att jag väntar på att jonas eventuellt ska ringa.. känns lite nördigt och löjligt faktiskt....

   jag gillar det inte men vad ska man göra då? O.o  

   det har liksom kommit till en punkt där jag nästan inte vill prata med honom längre eftersom vi typ bara bråkar eller undviker samtalsämnen så som hösten, lägenhet, framtid liksom känsliga ämnen som vi båda vet att det kommer att bli bråk om. det känns inte riktigt bra, men som sagt.. vad ska man göra? man måste ju hålla kontakten på nått sätt...

jag väntar till 20 över.. sen så går ja in igen>>

liksom det är inte själva gå ifrån-andet som är jobbigt, utan det är frågorna som man får när man kommer tillbaka "vem var det? vem pratade du med? vad pratede ni om? hur har han det? vad gör han? har han gjort det..det ...det?" morsan slutar aldrig att tajata eller att vara negativ till allt _ _' tror att det kommer att göra mig gott att få komma här ifrån ett tag, innan jag blir likadan. jag vet redan att jag är likadan, men jag vill ju inte bli värre precis :/

tror inte att jonas skulle stå ut med det xP