idag är det riktigt soligt^^ sitter ute och läser om barnaby och troy som ska lösa ett mor.. dock har den redan gått på tv så det är lite tråkigt att man kommer ihåg det mesta av historien, emn ja kommer i alla fall inte ihåg vem mördaren var så då får det gå att man minns vissa delar:P det är ju inte välrdens mest spännande bok ändå så.. får se om man inte kan ta sig en tur till bibblan snart så att man kan få sig en riktigt spännande bok som man inte kan släppa^^ då har man ju något att fördriva tiden med åtminstonne^^

nu väntar jag också på att få mitt betyg från den sista tentan, jag har väntat i tre veckor nu så ja hoppas att det kommer denna veckan... annars blir jag bre less på't O.o det är jobbigt att bra gå och vänta, inte veta om an har klarat sig eller inte... inte veta om man måste prata med csn om lån nästa år och om komplettering ev. omtenta i aug... det är så mycket som hånger på detta.. och det skulle ju verkligen lägga sordin på stämningen om ja inte klarade tentan utna måste göra om den.. då blir det ju till att plugga hela sommaren och det har ja ju ingen lust med alls... >> jag vill ha mitt betyg och det ska vara godkänt >.< morrf

har varit på jobbet idag, tanten som hållerpå med lönerna ringde och sa att det var fel på mitt kontonummer så jag var tvungen att kolla upp det IGEN.. och vad hände? jo det var exakt samma nummer som jag angav... jag hade skrivit nummrena så tydligt jag bara kunde, men endå så kunde hon inte se vilka jävla siffror det var _ _ skaffa glasögon? >>

aja.. fick jobb på tor iaf så det var ju bra ^^

dagens fråga... är plugg en negativ sak jämt? alltså kan plugg vara roligt? jag tar alltid plugg i negatv bemerkelse och ser det alltid som tråkigt >> jonas ser vissa saker som roligt plugg O.o wtf?! existerar det? hela ideén är ju att man ska lära sig saker som läraren anser att man "ska" kunna.. helt utan användning i praktiken, det gäller bara att lista ut vad läraren anser att man ska kunnsa så klarar man sig... värdelöst >>

idag skiner solen... jaghade skrivit ett låååångt inlägg... men när jag tryckte på "spara inlägg" så sa de att jag tydligen hade blivit utloggad O.o man blir ju så arg!!!!! >.< varför händer alltid det mig när jag har skrivit något långt? antingen det eller så försvinner texten, det blir fel skript på sidan eller något annat jävelskap som gör att man inte kan lägga upp den. oftast när texterna är perfekta... htar det >.<

ne nu ska ja ut och läsa morden i midsommer för att komma bort från detta verdervärdiga nederlag.. och så tanken på att det är jobb imorrn >> hatar det, den tanken pajjade hela min dag igår och lär pajja hela min dag i dag med... känner mig som en bortkommen praktikant där, alla andra har varit där i några år så de kan ju hur allt funkar. och så kommer jag där som ny och klumpig som inte fattar något, inte hittar och bara rä i vägen.. det känns förnedrande och inte alls bra.. gillar inte tanken på att gå tillbaka dit ett dugg, men så kommer jag nog att känna varje morgon som ja ska dit, det gör ja med allt.. skola andra jobb, känns alltid helt värdelöst att gå dit och man har ingen lust alls att gå upp ur sängen. men likförbannat så måste man.. hade varit skönt att för en gångs skull få gå upp ur sängen till ett arbete som man faktikst vil lgå till O.o dock existerar inte något sådant arbete men det hade varit skönt. skönt att få vara tillfreds med allt och bara må bra^^ för en gångs skull, att få må bra i vardagen, att inte behöva fly den in i någon bok, film eller semester utan man mår bra ändå :P

jag är inte ens 20 och redanär alla polare borta O.o ska det vara såhär resten av livet? det roligaste jag kommer att ha de närmaste 60 åren är att rensa ogräs? fy fan _ _

de som jag har i klassen som man har samarbetet med är med sina polare eller med varandra (inte med mig), de har inte tid eller så vill de helt enkelt inte O.o

  liksom på vintern har ingen tid att ses eftersom då har alla skola och plugg.. på sommaren har alla jobb och viktigare polare än mig att vara med.. jag förstår de som bor härpå västkusten, jag flyttade ju ifrån dem så jag får ju skylla mig själv.. men att ajg inte har lyckats få nån alls att va med eller ens kunna prata med någon det tär ... det är så oerhört tråkigt att bara sitta inne på sitt rm och veta att farsan bara läääängtar för att ge mig något tråkigt att göra bara så att han ska slippa... detär jobbigt o.O jag vill göra något... förr var man ju ute hela sommrarna man var knappt hemma något alls, det fanns alltid något att göra.. jag vet att detta är en del i att bli vuxen, alla får jobb och så.. men måste det betyda att man itne får ha kul? aldrig träffa någon? det är ju depprimernade.. jag vet att mina föräldrar trivs med att vara själva och har itne polare sen efters gymn, men jag vill inte bli sån .. det verkar ju så himla tråkigt...  att man liksom alltif går mellan jobb, affär och hem... inget mer inget mindre... trååååååååååååååååååkigt.... jag är inte ens 20 och jag vill inte att livet ska ta slut här.. det får inte ta slut här.. hur ska ja kunna såt ut med att bara städa, rensaogräs och vara depprimmerad i typ 60 år..  jag har inget att berätta för mina barn vad jag har gjort för erfarenheter eller något roligt över huvud taget.. det blir ju en fin livshistoria "jag gick i skola, skaffa jobb och nu sitter ja här" oooo detärju verkligen något som alla vill uppleva... not >>  det där är livsuppehållande medel, familj skaffar de flesta så småningom i alla fall, men måste det vara så tråkigt? finns det inget som man kan göra här i livet än att jobba och tänka pengar? jag vet att man måste ha pengar för att kunna göra andra saker, men de går ju oftast till tråkigheter som laga delar på huset och sånt, visst det behövs. man kan ju inte bo i ett hus som läcker eller saknar värme eller något sånnt.. men wtf... jag vill ju inte vara såhär negtiv som ajg alltid är, jag vill inte.. men det finns ju inget kul här i livet O .o inget alls..... allt handlar om samhället, pengar, pengar och pengar... det är det enda som allt snurrar kring, inte mer livskvalitet än bekvämlighet.. mer än så sträcker sig itne saker..

visst jag älskar att köpa saker, hatar att jobba för att få pengar till att köpa saker.. men man kan ju umgås med vänner och ha kul nästan gratis O.o liksom man åker och grillar, det kanske händer något kul eller så gör man något practical joke på någon ^^ det är roliga saker som man minns och kan berätta om. men enligt morsan så är det bättre att stanna hemma, det är billigt.. och det finns ju "roliga" program på tv...

waaaa jag är för ung för att dööööö ;(

jobbade igår.. eftersom mina händer inte är vana vid att hacka trissiljoner grejjer och skala 15kg potatis så är de rätt så matta och pekfingret har en dubbel blåsa O.o mina fötter är det bättre med, självklart är de lite ömma men inte i den grad som händerna är.. jag jämförde styrkan i händerna med att krama allt ajg kan runt pekfringret på den andra handen. min högra (hack handen) är helt kraftlös O.o och igår så hade min fingertopp på pekfingret ingen känsel, idag är den bättre men istället är lillfringrets topp på samma hand bortdomnad.. fattar inte vad som händer...  men men, jag överlevde och det  är väll det viktigaste^^ dock är chefen (det är ett gift par och jag står under hans fru, men det är gubben som äger stället och är konstig) freakad  O.o allt ska gå i 120 mint O.o han ska lägga sig i allt och är allmänt negativ, så jag är glad att hans fru är där och kan dels jämka upp stämningen och dels säga till honom att nu får han allt ta och ge sig. jag tror inte att jag skulle ha överlevt en sommar där med bara honom som chef, inte en chans O.o

men, nog om det.. nu är det sol ute och jag vill ut dit^^ dock är det kallt i skuggan och solen är på tok för varm för att kunna lata sig i, i alla fall just nu... sen till kvällen blir det promenad (så att man inte dör av värmeslag efter tre steg) och tvätt av bil.. inte välrdens roligste grejer men de måste göras.... får gå upp tidigt imorrn istället och ut på promenad innan solen har blivit jättestark... det är jobbigt att bo hos föräldrarna när man inte är van vid det, men det värsta är nog att farsan har blivit ännu mer aggresiv än innan _ _ och ännu mervaksam.. morsan är rörigare så det går utför... jag älskar när man får vara ensam hemma, har alltid gjort och kommer alltid attgöra... då finns det ingen man behöver ta hänsyn till, ingen som man behöver vara rädd för och ingen som säger åt en alla tråkiga saker de vill att man ska göra...  >> ensam hemma rules :D

lite nervös är man nu, ska börja jobbet imorrn så lite nerver har man... lite är bra, det är paniken som man ska akta sig för >> men det kommer nog att ordna sig, är mest förgrymmad över att mina kockbyxor inte har kommit än, de kommer säkert imorrn _ _ bara för att liksom... jobbigt värre... men får väll gå med jeans en dag, det är ju inte så himla varmt ännu, det är ju inte högsommar värme precis^^

jag är ju en tänkare... och att tänka för mycker är inte alls bra, det vet jag. för då brukar det ofta bli fel... jag har funderat mycket under det här året med jonas om det är såhär resten av mitt liv kommer att se ut, och detta påverkar hur jag ser på jonas. jag är ingen som bara lever för stunden, jag är redan i min planering framme vid 27 års ålder O.o och det är ju inte alls bra... för vem vet vad som händer under de där sju åren? allt kan hända... och om jag liksom redan har planerat ut allt vad som ska hända så har jag ju ingen aning om vad ja ska göra om det inte blir så O.o inte bra alls... det är en svår balansgång med planering och spontanitet och att låta livet föra en dit den vill O.o det var ju till exempel bara av en slump som jag och jonas fick kontakt.. och det fanns ju inte i mina tankar innan att jag skulle bo i sthlm och gå på universitet när jag började chatta med honom O.o så lite får allt livet styra, men man måste ju ha lite framförhållning också.. i min tidsplanering är det ju inget precist mer än min ålder och att det vore bra attfå barn inom de och de åren... mer än så är det ju inte uttänkt.. kanske någon resa och jobb som har med plugget att göra... men i övrigt så har ja inte planerat mer i detalj än till på lördag O.o imorrn; jobb... tos; linda jobb .. fre; ev bio med linda, lör: jobb O.o det är typ det.. jag har ingen anig om eller hur jag kommer att jobba nästa vecka, inte heller vad jag kommer att göra... eller jo, en sak... jag har gett mig fan på att gå ut och gå en timme om dan, så det kommer jag i alla fall att göra resten av sommaren i mån av tid.. det gäller bara att ha lite jävlaranamma och vara hård mot sig själv. visst vissa dagar går det bättre än andra, men att ens komma iväg och gå en liten blit är ju en seger i sig^^ det gäller att se det lilla för att förstå det stora^^

har kollat på lite bilder på två av mina kusinbarn, de är 2 och 1 år nu.. såå söta^^ och så roliga miner de har lyckats fånga på bild xP haha ne det är sånnt som får en att vilja ha en liten goseunge själv.. det är ju bara det att de växer O.o kan de inte stänna i den där lilla söta hjälplösa åldern? så att man känner sig behövd liksom O.o

   men wtf de är söta^^ skulle vilja se dem lite oftare men känner inte den delen av släkten så väl.. första gången jag träffade mina kusineran respektive var på den enes 1års dag och på den andres dop O.o så ni märker att det är inte mycket man vet om den sidan släkten iaf.. bättre är det på morsans sida, om inte alla hade bott så jäfla långt bort så hade man ju träffat dem jämt O.o undrar hur det kommer att bli sen när alla får egna familjer.. var kommar alla att bo och kommer vi att träffas lika ofta då som nu? antagligen inte.. just för tillfället är det lite oftare på grund av sommarlov, men annars är det bara högtider som man träffar en liten del av dem.. så det lär väl lbli så.. när en av mina kusiner på farsans sida skulel gifta sig så kom ingen förutom hans egen far. vi andra hade "inte råd" att åka upp till sthlm för ett bröllop med en person som jag aldrig har sett O.o (det är väldigt stora ålderskillnader på pappas sida, det är 20 år mellan han och hans storasyster, han är morbror till en som är äldre än honom själv) min släkt är stor och jag vill ha den med på mitt giftemål så jag ska i alla fall prompsa på att gifta mig närmare västkusten... så att alla kan komma, värmland är ju fint till exempel O.o

nu har jag verkligen inte skrivit på länge, och eftersom det känns som att jag börjar varje inlägg så, så ska ja inte masa mer med det...

i alla fall... jag och jonas hade ett jätte bråd iförrgår.. det handlade om tillit och hur vi ser på saker... allt grundar sig i att han vill att vi ska åka till frankrike och campa med några av hans vänner från england. kul tycker säkert några, ett äventyr säger andra.. men inte jag... jag hatar att campa, det är bland det värsta jag vet och det vet jonas om. ändå vill han ut på detta upptåg _ _  men det blir väll som varje gång, jag sätter mig på tvären och vill inte med följer ändå med för hans skull...

  morsan tycker att detta är en asdum ide, hon tycker att det vore bättre att spara pengarna istället och lägga dem på något så roligt som tandläkare och hyra _ _ finns det inget mellanläge mellan askorkat och urtrist? typ lägga lite på en hotellweekend? det är ju inte så fasligt dyrt (har ju coop hotellpremier ;P ) och är ändå ingen galenskap O.o

   morsan har ju alltid varit tråkigt, attt gå ut på fest är hemskt, krogen är tabu och att åka til lkompisar och komma hem vid 12 är fruktansvärt O.o "är det inte bättre att sitta hemma än att vara ute och frysa?" man bara jaaaaa veeeerkligen, att titta på bingolotto och höra hur ni gnäller på något är ju sååå mycket var en 18 och 20 åring vill göra _ _ wraf! ja förstår att brorsan vill ut, och ja kör mer än gäran runt på honom. jag fick ingen uteliv alls när jag var i den åldern så jag tänker då rakt inte förvägra honom något.

   jag är bara 20 men det känns ändå som att min enda chans till uteliv är borta. ingen i min närhet  förutom en här nere på västkusten vill gå ut, de har tröttnaat eftersom de gjorde det när de var runt 18. men här går det inte, eftersom man måste ha körkort innan man kan ta sig någonstanns. och då kan det ju lika gärna kvitta att gå på krogen om man ändå måste köra hem sen _ _

   jag kommer nog att bli den tråkigaste morsan man kan tänka sig, jag kommer nog att bli värre än morsan eftersom enligt henne så var hon ute mycket och anser att det inte var något kul alls (vilket jag inte alls tror på att hon tyckte i den åldern) medans jag har bara varit inne på en krog en enda gång i hela mitt liv (och det var as kul) så jag kommer nog att ha ännu fler fördommar om hur det är med krogarna när mina barn är i den åldern...  de kommer nog att anse att jag verkligen är den tråkigaste varelsen på jorden O.o

   det känns ju redan nu att man vill ha barn och så innan det är försent, att man liksom blir för gammal.. det känns som att vid 25 då ska man ha jobb, påväg till villa och minst ett barn O.o samtidigt så ser man 30-40 åringar som fortfarande inte har någon partner, inga barn och absolut inget hus.. man baa whoot? nu är ni ju ändå för gamla för att skaffa barn så det enda ni säkerär ju lite sällskap i vardagen liksom, ett litet sommarhus.. eller nått..  nu låter det säkert som att jaag tycker att alla över 30 är lika med nästan pensionerade, men är man över 30 så är kroppen inte lika smidig som när man är runt 20, och över 40 så får man stora problem (nu tänker jag graviditet) har för mig att forskare har kommit fram till att man är som bäst när man är 22 vad gällerhavandeskap, man ärsom mest fertil och kroppen är i sitt esse. men i dagens takt så är många förstföderskor runt 30-35 så det är inte många som har samma panik som jag har xD det är inte det att bli gammal och få ett gammalt utseende, (jag anser att rynkor är ett tecken på visdom, äldre brukar ju kunna en hel del mer än vad vi ynglingar kan, dock innan de äldre tappar allt vad minne heter) utan det är att jag ser nu att livet har inget mer att ge.. klart att jag skulle vilja resa och ha en massa historier att berätta för mina barn som min ungdom, man det hinner jag helt enkelt inte med.. att bara vara ute ett år och resa runt, hade varit as kul.. men jag måste plugga.. och så är det ju desa jävla pengarna som sätter stopp för allt... det är ju så normen är uppbyggd, liksom att man går i skola, träffar någon, skaffar jobb, hus och barn.. sen så sitter man där... det är ju det som allt går ut på liksom.... om ja nu skulle plugga klart, jobba något år och sen ut och resa ett år då skulle jag vara typ 25 innan ja kom tillbaka hit för att fixa familj och så.. då e ju fan jonas 29... han kommer ju att vara en gammal gubbe innan ja får några barn. bah.. sen så vill ju ingen anställa en småbarnsförälder så även om jag går klart och skaffar barn så måste jag först hitta ett jobb och få fast vilket bara det gör att jag kommer att vara runt 25-30 innan familj ens kan komma på tal, och detta utan utlandsresor... varför vill världen mig så illa? det är inte alls kul att vara en 20 åring student som försöker planera sitt liv.. dels blir det aldrig som man har tänkt sig, dels så funkar det inte... blääää vill inte.. varför måste det vara så här? varför är det bara jag som tänker i sånna här banor? whyyy?

ne nu e ja depprimerad, och den här datan gör mig ännu mer deppritmerad då det tar minst re hundra år för den att ändra på något, jag orjar inte med  att rätta alla jävla stavfel lägre.. det tar alldeles för  lång tid,... tankarna hinner förändras och då blir texten ännu mindre sammansatt än förut... blääääää dessutom gör det mig ännu mer stressad... konstigt va?